I need you now

Det blev ändå ingen utgång ikväll, kände inte riktigt för det. Istället åkte jag till maxmo och det är där jag befinner mig just nu. Har inte gjort något vettigt här, så nu ska jag sova. Med panikångesten krypande bakom hörnet. Åh, jag hatar att känna såhär. Känna denna oro, men framförallt längtan. Utan att helt säkert veta om man får det tillbaka. Att hela tiden behöva bekräftelse. Jag fattar inte hur det kunde bli såhär, och just nu vet jag inte om jag ångrar det eller ej. Nåja, dags att stänga av känslorna igen. Godnatt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0