UTDRAG, 10 AUGUSTI, 2009.
"Jag slogs mittiallt av panik. Dethär var ingen dröm, utan det hände faktiskt på riktigt. Hela gårkvällen och idag har jag varit i totalt chocktillstånd. Jag har inte uppfattat allt som hände. Men nu slog verkligheten emot mig med en hård smäll, som om någon slog dig i huvudet med ett baseballträ. Paniken kröp fram och blev bara starkare och starkare. Vad skulle hända nu? Var?Hur?När?Varför?Alldeles för många frågor, och alldeles för få svar. Dethär var ju mitt barndomshem, här hade jag levt ända sedan jag kom hem från BB, och nu skulle det mittiallt försvinna.Och alla de familjehögtider vi alltid firat tillsammans, speciellt julen, skulle också vara borta. Eller de försvinner ju inte, men de kommer att ändras och kommer aldrig att bli lika igen. Jag har fortfarande svårt att inse verkligheten. Det var slut mellan dem två nu. Detta kommer jag först att inse då det blir dags för flytt, den dagen jag fasar för. Jag har aldrig flyttat, och skulle gärna bo kvar, men det går inte. Huset måste säljas. De var åt olika håll. Själv får jag börja pendla fram och tillbaka. Jag kommer inte orka med det länge, det känns som om jag inte helst orkar med detta stadiet. Nu kan jag lika gärna gå och dö, för det finns ingenting här att leva för."
Kommentarer
Postat av: christa
Dedär e exakt som min vardag just nu. Så jag vet vad du gick igenom. Och jag tycker du är stark som orkar vara glad och positiv än i denna dag! <3
Trackback
