Så jävla falsk.
Man går och väntar och väntar.
Tiden rinner iväg.
Man blir bara osäkrare,
desto längre det tar.
Just då man tror
att allt är som bäst.
Då kommer det som ett slag,
rakt i ansiktet.
Allt skit, på en gång.
Och luften går ur en.
Som om man tömde en ballong.
Och slängde den.
Utan att bry sig ett jävla piss.
Kommentarer
Trackback
